Sufflé 1.0

En dag förra veckan pratade jag med min kompis R om inget speciellt, när hon plötsligt säger så här:
"Men du gillar att bara och laga mat och sådär!"
"eh, daah?!" svarar jag då. (Parafraserar. Det var en vecka sen.)
"Men ska vi inte ta och testa göra sufflé någon gång?"


Sagt och gjort, lördag eftermiddag lämnade jag mitt rike för att göra statsbesök hos R för sufflébak.
Vem gör sufflé nuförtiden, egentligen? Det känns som något som hemmafruar gjorde förr i tiden. Det känns också som att hollywood-filmer får det att verka som något extremt mödosamt, vilket det kanske var - nu när jag tänker efter - in the good old days när elvispen inte var uppfunnen. Vi hade en elvisp i Rs kungarike.

Detta är receptet som vi använde. Det var inte jättesvårt. Vi gjorde exakt exakt till punkt och pricka som det står i receptet (vilket jag i övrigt är starkt emot, men om man gör något för första gången, typ sufflé eller surdegsbröd, kan det vara smart att göra det. När man vet och kan kan man dissa recepten.)

Bilder!

 Chokladsufflé skulle det vara. Såklart. gott.

 Vispar äggvitan. Hård ska den vara!!

 Jättejättehård.

 Fold to combine

Vi hade muffinsformar. Framtills förra veckan hade jag levt fullständigt ovetande om att det finns speciella suffléformar. Va?

 Åh, denna väntan!

 Oj vad stora och fina de är!

Tills....

Crash, och så föll de ihop. hehe.

Sufflé 1.0 som sagt.
Vi hade nog kunnat grädda dem liiite längre än de 22 (om jag minns rätt) minuterna som vi körde med. 20-25 står det i receptet. Jag tror att 25 kan vara bra. Kanske tillochmed 26. Rätta mig om jag har fel.

Creds till R för de allra flesta bilderna. Grymma tjejen lixx.

Hejdå.